Jag minns detaljer i alla farväl
Det är fint att sitta på golvet med någon random och äta torkade tranbär, att sitta och lyssna på musik på någons mobil med huvudena lutade mot varandra och det är fint att prata i telefon med någon som ställer svåra frågor till en fast man inte kände varandra alls för bara tjugofyra timmar sedan. Att sedan upptäcka att man kan berätta saker om sig själv som man inte sagt något om till någon på flera år är en både underlig och vacker känsla.
Sånt blir iallafall jag glad av. Nu ska jag lägga mig i min säng och lyssna till regnet.
Sånt blir iallafall jag glad av. Nu ska jag lägga mig i min säng och lyssna till regnet.
Jag har så svårt att balansera mellan trygghet och panik
23:47
Igår: Vaknade hos Iza och Suz. Åt frukost och tog bussen till stan. Vandrade runt och tänkte att det var längesen jag varit i stan. Jag kommer inte ens ihåg när det var. Köpte julklappar och luktade på te. Hjälpte mamma och pappa att bära lådor och kan någon fatta hur mycket jag gjort det de senaste två åren eller. Smet därifrån och hittade en Henni och en Sara. Det var kallt. Krockade med någon vars hand jag inte hållt på länge. Satt på biblioteket i en soffa med fina människor. Under ett konstigt flyktigt ögonblick när jag skulle säga hejdå kändes det som förut och jag tänkte att det händer nog aldrig igen men saker och ting kan vara bra ändå. Jag träffade Signe och vi gick till Sf och åt lussebullar. Sedan gick vi till Verket och frågade om de hade några öronproppar, frågade tillochmed Florence Valentin men alla sa att vi kunde använda dasspapper. Såg tillslut Florence Valentin spela också och de började med Spring Ricco vilket kanske var lite udda men spelningen var jättefin och det var nästan inga folk där och ljudet var högthögt men mina öron överlevde fast nu kanske jag får tinnitus på riktigt. Hoppas inte det. Sedan gick alla därifrån men jag och Signe satt i en soffa och jag pratade lite med basisten och sedan nångång där på kvällen tog vi en buss hem. Jag städade mitt rum som hastigast och sedan drack jag te hos Mikaela.
Idag: Julskyltning, mer bärande av lådor och liknande, bildarbete, pluggande, svenska redovisning imorgon.
Och förresten, var ju på Lars Winnerbäck i torsdags också. Det hade jag nästan glömt. Jag har lite bilder därifrån tror jag. Stod längst fram och kravallstaketet mot ens kropp måste vara en av de bästa känslorna i världen. Min verklighetsuppfattning rubbades lite och allting gick sönder lite under Om du lämnade mig nu men hela konserten var underbart fin och allmänt vacker. Det var en fin känsla att få känna adrenalinkicken när dörrarna till arenan öppnas och man tränger sig och springer allt vad man är värd, att sjunga sig hes och och hoppa och skrika och känna att någonting känns igen.
Idag: Julskyltning, mer bärande av lådor och liknande, bildarbete, pluggande, svenska redovisning imorgon.
Och förresten, var ju på Lars Winnerbäck i torsdags också. Det hade jag nästan glömt. Jag har lite bilder därifrån tror jag. Stod längst fram och kravallstaketet mot ens kropp måste vara en av de bästa känslorna i världen. Min verklighetsuppfattning rubbades lite och allting gick sönder lite under Om du lämnade mig nu men hela konserten var underbart fin och allmänt vacker. Det var en fin känsla att få känna adrenalinkicken när dörrarna till arenan öppnas och man tränger sig och springer allt vad man är värd, att sjunga sig hes och och hoppa och skrika och känna att någonting känns igen.
'Cause you're the storm that I believe in
-
saker jag vill hinna med:
skolan, att plugga
livet, att umgås med fina människor
bloggen, att skriva konstiga saker och lägga ut bilder som jag aldrig hinner ta
klippa ut 100 lappar och skriva "don't worry, be happy" på varenda en och sätta ut dem lite överallt, som på folks vindrutetorkare på bilen
försöka beställa en holgakamera och undersöka hur jag möjligen skulle kunna få tag på polaroidfilm
gå på bio
lära mig spela first day of my life på min gitarr som just nu står och samlar damm i mitt rum
göra kreativa julklappar
genomföra alla mina fotoideér
gå på cafe och dricka te och äta kladdkaka med någon
baka bullar och kakor med non stop i
skriva över alla mina dikter till ett block som jag kan gömma någonstans och hitta om flera år
läsa (skulle kunna göra en lista över alla böcker jag vill läsa också men det får jag ta sen)
sticka saker att hänga upp på lyktstolpar
göra kollage med indiska elefanter på
fortsätta leta efter ny musik
skriva låtar
och en massa fler saker.
saker jag prioriterar:
att plugga nästan all ledig tid så jag kommer in på arena natur och slipper gå någon linje jag inte vill gå i tre år
livet, att träffa människor för om man inte gör roliga saker också så känns det värdelöst att plugga och då blir allt bara dåligt
skolan, att plugga
livet, att umgås med fina människor
bloggen, att skriva konstiga saker och lägga ut bilder som jag aldrig hinner ta
klippa ut 100 lappar och skriva "don't worry, be happy" på varenda en och sätta ut dem lite överallt, som på folks vindrutetorkare på bilen
försöka beställa en holgakamera och undersöka hur jag möjligen skulle kunna få tag på polaroidfilm
gå på bio
lära mig spela first day of my life på min gitarr som just nu står och samlar damm i mitt rum
göra kreativa julklappar
genomföra alla mina fotoideér
gå på cafe och dricka te och äta kladdkaka med någon
baka bullar och kakor med non stop i
skriva över alla mina dikter till ett block som jag kan gömma någonstans och hitta om flera år
läsa (skulle kunna göra en lista över alla böcker jag vill läsa också men det får jag ta sen)
sticka saker att hänga upp på lyktstolpar
göra kollage med indiska elefanter på
fortsätta leta efter ny musik
skriva låtar
och en massa fler saker.
saker jag prioriterar:
att plugga nästan all ledig tid så jag kommer in på arena natur och slipper gå någon linje jag inte vill gå i tre år
livet, att träffa människor för om man inte gör roliga saker också så känns det värdelöst att plugga och då blir allt bara dåligt
En helhet för det enkla
I lördags när jag vaknade vid tolvtiden så sov alla och jag drog upp persiennerna och fann en blå himmel och en skinande sol. Det var något jag inte sett på flera, flera veckor. Jag tog med mig mitt te ut till verandan där jag satt i pyjamas och t-shirt och tittade på himlen för det var så himla fint att den inte var vit och det var så väldigt fint att det var ljust ute och inte mulet och grått. Resten av dagen sorterade jag bland mina bilder och kvällen och natten tillbringade jag hos Iza och Suz med Mikaela, Henke och Elin. Vi somnade vid halv fem tror jag.
I söndags när vi vaknat bakade Henke pannkakor! Nu råkar den här bilden få det att framstå som att Henke bakade små ynkliga pannkakor men förutom denna så såg de faktiskt ganska proffsiga ut. Goda var dom också. Sedan åkte jag och Mikaela hem och jag pluggade. Väldigt lite, men iallafall. Sedan regnade det och jag låg på Olivias säng och var på konstigt humör. Två timmar senare låg jag i min egen säng och stirrade på mörkret och lyssnade till regnet. Sedan somnade jag och det var måndag igen.
Som en känsla i förvar
Jag går balansgång mellan att vara fruktansvärt less och oinspererad och mellan att känna mig glad och positiv inför allt. Det är lite jobbigt på sätt och vis. Men just nu är jag glad och peppad och jag antar att det är det som räknas. Imorgon blir det bio igen. Och förhoppningsvis fika med nån i helgen. Och om precis en vecka är det Lars Winnerbäck. Och jag vet för tusan vilken skola jag vill gå på till hösten och jag vet faktiskt vilken linje också. Tills igår var jag helt säker på att jag skulle sitta en vecka innan valen skulle vara inne och fortfarande tveka. Men efter att ha besökt Midgård var det inte så mycket att tala om längre och när vi kom in på Östra ville jag vända direkt för det var så groteskt tråkigt, grått och opersonligt där. Imorgon har vi prov och eftersom det är imorgon pluggar jag ingenting idag. För det är så jag gör.
Idag är det månader sedan jag blev febrig av att sitta på bryggan och kyssa dig tills jag inte visste var du slutade och var jag tog vid för det spelade ingen roll alls. Jag brydde mig inte det minsta om det. Det är svårt att glömma hur verklig och levande jag kände mig just precis då.
Du hade tid. Men det hade inte jag.
Idag är det månader sedan jag blev febrig av att sitta på bryggan och kyssa dig tills jag inte visste var du slutade och var jag tog vid för det spelade ingen roll alls. Jag brydde mig inte det minsta om det. Det är svårt att glömma hur verklig och levande jag kände mig just precis då.
Du hade tid. Men det hade inte jag.
22:17
Imorse vaknade jag med en gitarr och mitt mycket slitna anteckningsblock bredvid mig. Ägnade några ögonblick åt att fundera över vad jag hade skrivit, om jag hade spelat något alls och hur många timmar jag hade sovit. Kom inte fram till något riktigt svar och eftersom att jag sovit lite för länge som vanligt så hann jag inte läsa igenom det jag skrivit nångång där vid tvåtiden på natten. Så det är först nu jag hunnit läsa igenom det. Och ett sms som fick min mobil att vibrera nångång där under mattelektionen fick mig också att komma ihåg att jag smsat dig av alla personer. Det kanske är dags att sluta sakna nu. Men jag är ju så bra på det att det inte är sant. Förra veckan var det dock en vacker känsla. Snö och saknad. Och jag kände mig märkligt frigjord från allt det där. Jag gillar inte tanken på att man kan glömma bort saker och ting. Iallafall inte sådana saker. Jag har inte ens halva historien om oss någonstans. Bara brottstycken, delar, lösryckta ord och meningar och datum och en massa saknad och så alla de där sidorna i mitt anteckningsblock. Det var en sak som jag glömde att säga till dig. Och jag glömde att du förstod. Jag tycker oftast att livet är bäst när man inte förstår sig på det, om det inte handlar om väldigt hemska saker, och du var den som förvirrade mig. We fell in love I knew it had to end.
Tidigare idag hade jag tänkt skriva en lista på allt jag ville göra och allt jag var tvungen att göra. Men det hade säkerligen spårat. Men grejen är den att skolarbeten ligger längst ner på listan av alla saker jag känner för att göra. Och jag har inte alls fått mycket gjort ikväll. Jag har skrivit den där redovisningen till svenskan som tydligen ska vara imorgon, men jag kan inte den utantill så jag kommer antagligen bara flumma på men det ska väl gå bra. Ikväll har jag bakat kladdkaka med oboy istället för kakao. Det blev ganska random. Känner just nu hur tanken på so-provet på fredag lyfter mitt humör till oanade höjer woho. Jag har fina elefanter på mina väggar. Om någon ville veta. Nu ska jag dricka upp mitt glas mjölk och koka te, och kanske tar jag mitt förnuft till fånga och sätter mig och börjar pränta in information från so-boken till min hjärna, men jag känner att oddsen inte är särskilt höga för det. Så ja. Hejdå.
01:07
Kanske ska sova. Godnatt.
A seven nation army couldn't hold me back
Sångerna blev kedjebrev man hör, när molnen hände tunga utanför
You believe, and you doubt
Min vecka 46 i korthet: Buss på morgonen, buss på kvällen. Jobbat övertid och bytt nummer med patienter på min praoplats. Träffat många eldsjälar till personal och söta gamlingar. Ätit lunch på en massa random ställen. Två gånger i centralhallen på sjukhuset, den ena gången bredvid några studenter som diskuterade konspirationsteorier om svininfluensan, en gång på en caféteria högst uppe i sjukhuset bland en massa läkarstuderande, en gång i en bil och en gång i ett personalrum. I tisdags köpte jag ramar för hälften av mina matpengar och satt på Wayne's med Liz och Signe hela kvällen och drack te. I onsdags träffade jag Annie. Vi stekte lax och skar en massa grönsaker och frukter, det blev jättegott. Sedan var jag ute och gick med Olivia, och sedan... pluggade jag? Kanske. I torsdags minns jag inte riktigt vad jag gjorde. I fredags lämnade jag Geriatriken med lite tårar i ögonen. Jag sa åt en patient att tänka på elefanter och kattungar när hon hade ont och hon lovade mig att kämpa och jag sa att hon skulle ringa mig när hon fått komma därifrån. Sedan fikade jag med Alice på café station. Det var mycket trevligt. Igår köpte jag en gitarr! Och en kanelstav av någon anledning. Och så tog jag ner alla bilder från min fotovägg, satte upp lite nya och sparkade ut min teve. Jag satte upp ramar och klippte ut elefanter. Idag har jag sovit till tolv, varit på fyra olika loppisar med Olivia och Liz och köpt en jättefin polaroidkamera. Nu ska jag snart på bio och se 2012 med Olivia. Har varit på så himla bra humör i veckan. Det var seriöst längesen jag kände mig såhär positiv. Allt känns faktiskt ganska bra även fast det är slask och regn ute och det är alldeles för många hål i mina converse.
It's like learning to fly
Our dreams, and they are made out of real things
Lite fler Stockholmbilder, denna gång Carolines. Så det är hon som tagit alla dessa bilder!
Jag tror jag aldrig någon gång, har trott på att tro
Det kanske kommer en förändring
Warrior king, te och pluggande ikväll. Är alltid lite ledsen inuti nuförtiden men ikväll känner jag mig ändå glad. Det är prao nästa vecka och jag ser fram emot det en massa. Ska också hinna träffa Annie och lite annat folk. Och fika nån kväll i stan. Och se 2012 med Olivia. Det snöar ute ikväll. Det är vitt på marken. Jag älskar Ljalja Kuznetsovas bilder. Om vi är tillräckligt många från bandet som är friska imorgon blir det rep efter skolan och jag ska försöka sno med mig en gitarr hem. Och hinna in till stan och köpa Röd. Jag har misslyckats med att sova i veckan men det gör inget. Sova får jag väl göra nån annangång. I helgen blir det loppis! Och filmkväll. Eller liknande. Och lite annat. Nu ska jag skriva lite till på bildarbetet och sedan ska jag tillbringa resten av kvällen och natten med att kolla på Scrubs och virka. Nästa vecka ska jag ta tag i mitt 365:ande, jag tror att jag lyckats få med mig Olivia på en grej som dök upp i mitt huvud och jag nu bara måste genomföra. Det kommer att bli så himla fint. Och jag ska definitivt börja fota igen. ÅH om jag hade någon här hos mig nu skulle jag krama en massa på den. Godnatt!
Elefanter
På tal om elefanter tänkte jag berätta att jag ser fram emot Kents nya album väldigt mycket. Vet att man kan ladda hem det på nåt sätt redan nu och att man kan ladda hem den helt lagligt från deras hemsida imorgon, men jag tänker vänta tills på fredag då den släpps i skivbutikerna. Det är något alldeles särskilt med att hålla en efterlängtad skiva i handen. Jag har faktiskt en Kentbiljett också. Till den artonde mars i Göteborg. Om det är någon här uppifrån som också ska dit, med tåg eller liknande, så får den personen gärna höra av sig så kan vi kanske åka tillsammans eller nåt. För jag har faktiskt ingen aning om vilket färdmedel jag ska använda mig av öh.
Åh alltså bara två dagar kvar nu. Sedan ska jag tigga pengar av pappa och lyssnalyssnalyssna tills jag kan alla texter utantill. Eller nåt. Kram.
23:27
Har tillbringat min kväll, precis som många andra kvällar, hos Olivia. Vi bakade kladdkaka och jag vet inte vad. Nu blir det te och engelskaarbete för resten av kvällen och säkerligen en bra bit in på natten också. Jag tror att jag sov tre och en halv timme igårnatt. Dricker mitt och Carolines te ikväll. Jag tror att mitt liv skulle se väldigt annorlunda ut om jag bodde i Stockholm. Jag saknar dig. Hinner inte skriva mer nu och så ja, kram.
Time is just a melody
Det är ju november nu. Imorgon är det skola igen. Det här lovet har gått otroligt fort. Sedan jag kom hem från Stockholm vet jag inte riktigt vad jag har gjort. Var hos Olivia för några kvällar sedan, vi tände ljus och rökelser och drack te. Sedan bestämde vi att vi skulle ta hål i mina öron av nån random anledning, eftersom jag inte riktigt vet vad jag ska ha dem till. Men nu har jag de iallafall. Tycker att det lät lite äckligt när hon tryckte igenom nålen men annars var det bara trevligt öh. Igår var jag på minnesgudstjänst. Tycker att det är en otroligt jobbig känsla att stå vid någon grav för första gången, och jag kunde inte låta bli att fälla en tår när de läste upp ditt namn. Jag förstår liksom fortfarande inte. Jag åkte därifrån med en jobbig känsla i magen. Hemma åt jag pasta och sedan skyndade jag mig iväg till Signe. Inget halloweenfirande för min del. Jag tycker faktiskt inte om halloween särskilt mycket, det har ju ingenting med Sverige att göra ens? Det är allahelgonahelg här, halloween är bara amerikanskt och jag orkar inte att vi ska ta efter det landet så jävla mycket. Och dessutom har jag alltid hatat att klä ut mig. Hehehehe. Jag och Signe såg iallafall på Martyrs, den var ju, brutal? Och lite konstigt uppbyggd. Men den höll ändå hela vägen. Gick hemåt vid ett och hann inte ens göra mig en kopp te innan jag kände ett extremt behov av att sova. Knäppt. Idag har jag gömt mig i mitt rum bakom nerdragna persienner, tänt ljus och druckit te, lyssnat på Nejra och försökt skriva på mitt engelskaarbete. Jag tror att jag borde ha mejlat in det för längesedan, men det är inte ens klart? Men nu får det vara såhär tills imorrn, då kanske jag orkar göra klart det. Men vår engelskalärare sa faktiskt att jag inte skulle jobba ihjäl mig, så öh ja. Min lillebror har lyssnat på 747 hela dagen och jag har hört Jockes röst genom väggen som skiljer våra rum åt. Jag kan fortfarande få gåshud när han sjunger "du håller mig vid liv" om och om igen. Nu har jag precis tagit ut en kladdkaka ur ugnen och Siri ligger och sover i min säng. Hennes päls på huvudet har blivit alldeles hoptvingat och hårt och hon är alldeles svart på nosen. Man kan ju undra vad hon har haft för sig. Typ rullat sig i fiskolja och bränt nosen nånstans. Öh. Jaja. Jag tror inte att jag har nåt mer att skriva nu. Kram.
It's always better when we're together
Idag hittade vi till café Mineur i Gamla stan. Vi beställde té och jag en ekologisk kladdkaka och satt i en mysig soffa och kom fram till att det var det finaste och mysigaste café vi någonsin varit på. Fem timmar senare satt jag någonstans i mitten av ett flygplan och stirrade upp i taket och lyssnade på Anna Ternheim och Glesbygd'n. Det jobbigaste med Stockholm är att det är så himla långt bort.
Jag blundar i en frusen tyst minut, ett mycket sällsynt exemplar
