.

Jag blev klar med mitt rum för nån timme sedan. Nu måste jag låta det vara såhär hela sommaren, för jag har redan ändrat på det fler gånger än vad som borde vara möjligt. Och det blev faktiskt bra den här gången. Så säger jag alltid, men man kan ju alltid hoppas att jag nöjer mig den här gången. Varför är jag så hopplös?

Idag kom Siri hem. Troligen så har hon tillbringat fem nätter i våra grannars garage. Det är lite sjukt, men nu är hon iallafall hemma och hon var så hungrig och hennes päls var lite flottig och hon har jamat helt desperat hela aftonen. Jag har varit nere på marknaden tills det började blåsa galet mycket vid fyra och jag och Olivia var trötta och min Twisterglass droppade som fan. Nu har jag precis tuggat bort den äckliga eftersmaken efter järntabletterna med ballerinakex och borstat tänderna och funderar på att skriva klart svenskagrejen. Jag undrar om den ska vara inlämnad imorrn och om vi ska ha argumentationen då. Eller så fortsätter jag nog bara att lyssna på Paul Simon och begrunda himlen. Den är några nyanser mörkare än laxrosa och kanske ska jag inte sova inatt heller. Är det någon som vill träffa mig i veckan innan jag åker till Stockholm? Och kanske dör, höll jag på att skriva nu, men alltså. Jag vet inte?

Jag vet ingenting? Ska nog sova ändå. Godnatt.