Vårt palats är ett fullkomligt kaos
Idag har jag ätit varma mackor och druckit te på Rödäng hos Izabelle. Föregående natt tillbringades även där. Mycket trevligt. Idag snöade det. Små snöflingor som verkligen kastade sig mot marken och jag tänkte på i slutet av december då det snöade oavbrutet och mitt hjärta slog väldigt konstigt. Någon slags emotionell hjärtattack. I väntan på bussen hemåt slog jag mig ner på biblioteket och stirrade konstigt på mitt anteckningsblock. Det blev ett par rader, iallafall. Om längtan som exploderar längst ut i fingertopparna. Sedan klottrade jag ner en av mina favoritmeningar på en redan nerklottrad vägg. Ikväll har det blivit väldigt mycket Bo kaspers orkester. Dom har så fantastiska texter och tillsammans med musik blir det en väldigt vacker helhet. Annars är Death cab något som uppskattas väldigt mycket just nu. Och rabarbergräddte. Inatt planeras inte så många timmar sömn, dock en hel del novellskrivande och diktande och tedrickande. Imorgon ska det fixas med tågresor, praktikplats och jag tänkte använda mig av mitt handledarutlåtande från geriatriken när jag söker sommarjobb. Det känns som en smart grej. Sedan måste jag se till att få en del pluggande gjort för det blir öppet hus på både tisdag, onsdag och torsdag. Jag vet inte vad jag vill göra till hösten längre. Jag överväger saker jag inte ägnat särskilt många tankar alls åt tidigare, och det är väl, bra. Att bredda sin horisont. Eller hur man nu säger. Men vi får se hur det blir. Just nu känns det mest som att ingenting här passar mig. Vilket är en ganska välkänd känsla i de flesta sammanhang. Men ja. Det tjänar ingenting till att oroa sig. Inatt drömde både jag och Izabelle om björnar. Det däremot känns som något oroande. Argh. Nej, nu ska jag önska alla en trevlig kväll och natt varesig ni har tänkt sova eller inte. Imorgon är det en ny vecka och det kommer att bli en bra vecka. Kramar.
Kommentarer
Trackback
