Fast allt känns nog bättre till helgen

Känner mig ganska nollställd. Är så less att det finns inte. Sitter i skolan med Olivia, under en filt i uppis. Jag avundas hennes tårar. Jag har glömt hur man gör. Minns inte när jag grät senast. Längesen. Gör vad jag ska på lektionerna eller gör ingenting alls. Skulle någon springa förbi mig helt naken skulle jag nog inte reagera. Tvingar i mig mat för att bli kvitt den jävla hungern som förföljer mig överallt och får mig att nästan inte orka resa mig från sängen på morgonen. Fattar inte vad fan som är felet. Stan. Plockar åt mig det jag vill ha, har inga pengar. Fjorton resor kvar på busskortet. Hemma och drunknar i musiken. Gömmer mig bakom tonerna och orden. Försöker plugga men skriver en massa annan skit. Är ute och går, går fort så att tankarna inte hinner ikapp. Ler mot alla jag möter. Förbannade jävla värld, jag hatar dig så fruktansvärt ibland. Vaknar till när det blir mörkt ute. Då börjar allting klarna. Sedan är det en ny dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0