Drömmar ger allt, och kan vara allt som behövs
Några vackra bilder som Olivia och Marielle tog på oss. Det är inte min grej att se normal ut på bilder. Denna dag vandrade vi runt, runt i Stockholm. Köpte en massa second hand och en fotogenlampa. På kvällen efter att vi varit hemma och ätit vandrade vi runt i Gamla stan och mina bilder gör inte den känslan rättvisa. Om gamla stan är vackert på dagen är det inget jämfört med vad det är på kvällen. Vi gick långt och letade efter ett café och åkte till lite random ställen med tunnelbanan men det var så fullt på alla så tillslut gick vi in på ett av ren desperation och beställde te och morotskaka. Men det kändes helt enkelt inte rätt så efter att vi druckit upp téet och lämnat en lapp om att morotskakan påminde om babymat så gick vi därifrån och vandrade helt enkelt omkring i mörkret tills vi inte riktigt visste vart vi var. Det var väldigt fint och trevligt.
Det är kyligt här i natt, när Stockholm kysser mig på kinden
Jag klev ur planet i alldeles för lite kläder. Åt tacos hos Caroline och sedan åkte vi till söder för att leta efter ett mysigt café. Vi vandrade omkring ett tag och fann snart ett som jag tragiskt nog inte kommer ihåg namnet på, men det var mysigt och vi beställde té och chokladkakan jag beställde smakade lite gammalt men det gjorde inget för téet var det godaste jag druckit med undantag för mitt älskade hibiskuste. Vi kröp ihop i en soffa med kuddar längst in vid väggen och var nog ensamma där i en hel timme innan det dök upp några fler besökare.
Man pratar som bäst med en rykande kopp te mellan händerna.
Den här världen kan ingen ta ifrån oss
Stockholm var en saga som innehöll mycket tedrickande, mysiga fik, tända ljus, gamla stan, söder, udda indiska butiker, dofter, piggelin, tunnelbana sent på kvällen, diskussioner om livets stora frågor, sena nätter och världens finaste Caroline.
Jag förstår inte grejen med att vi bor så långt ifrån varandra. Men jag antar att det finns nån slags mening med det också. Det finns få personer jag funkar så bra tillsammans med som dig.
Jag och min kamera var inte bästa vänner i Stockholm, men jag har trots allt 200 bilder därifrån, så varesig de är fina eller inte tänker jag lägga upp några. Jag längtar redan tillbaka. De flesta jag känner öser kärleksförklaringar över Göteborg och ja, Göteborg är en underbar stad den med men Stockholm är verkligen min grej. Har iochförsig varit väldigt mycket fler gånger i huvudstaden än vad jag varit i Göteborg, men jag tror inte att det räcker som förklaring. Jag älskar pulsen i Stockholm, den där känslan av att staden aldrig sover, eller isåfall bara med ett öga, och jag älskar gränderna i Gamla stan som det finns så många av att man nästan kan gå vilse. Jag älskar söder och alla fina second hand-butiker, älskar alla mysiga fik och tycker om att se globen och tänka tillbaka på de första gångerna jag var i Stockholm och jag tappade min glass i Kungsträdgården och jag och min lillebror hoppade bungy-jump. Det finns hur mycket som helst jag skulle kunna räkna upp som jag älskar med Stockholm, men det är nog inte nödvändigt. Det bästa är iallafall att Caroline finns där och att jag har haft många fina dagar där, sommar som vinter. Någon dag ska huvudstaden bli mitt hem har jag bestämt.
Jag förstår inte grejen med att vi bor så långt ifrån varandra. Men jag antar att det finns nån slags mening med det också. Det finns få personer jag funkar så bra tillsammans med som dig.
Jag och min kamera var inte bästa vänner i Stockholm, men jag har trots allt 200 bilder därifrån, så varesig de är fina eller inte tänker jag lägga upp några. Jag längtar redan tillbaka. De flesta jag känner öser kärleksförklaringar över Göteborg och ja, Göteborg är en underbar stad den med men Stockholm är verkligen min grej. Har iochförsig varit väldigt mycket fler gånger i huvudstaden än vad jag varit i Göteborg, men jag tror inte att det räcker som förklaring. Jag älskar pulsen i Stockholm, den där känslan av att staden aldrig sover, eller isåfall bara med ett öga, och jag älskar gränderna i Gamla stan som det finns så många av att man nästan kan gå vilse. Jag älskar söder och alla fina second hand-butiker, älskar alla mysiga fik och tycker om att se globen och tänka tillbaka på de första gångerna jag var i Stockholm och jag tappade min glass i Kungsträdgården och jag och min lillebror hoppade bungy-jump. Det finns hur mycket som helst jag skulle kunna räkna upp som jag älskar med Stockholm, men det är nog inte nödvändigt. Det bästa är iallafall att Caroline finns där och att jag har haft många fina dagar där, sommar som vinter. Någon dag ska huvudstaden bli mitt hem har jag bestämt.
Jag har väntat på ett regn jag kan förlora mig i
Såna här dagar ser det här stället ut som en regnig sovande spökstad. Jag gick till ica i mina gröna byxor och den långa tjocka tröja som jag fått av Lisse. Det var dimma och duggregn och himlen var närapå vit och det fanns knappt några färger nånstans. Löven var som fastkletade mot asfalten och ljusen från bilarnas lyktor verkade malplacerat. Jag vet inte vad jag gör här överhuvudtaget. Kan inte låta bli att tänka så allt oftare och oftare. Det finns ju knappt nånting här. Jag köpte ingredienser till kanelbullar och tog ut pengar till Stockholm. Jag hittade en pärlplatta i korgen man stoppar varor i. En såndär strykt pärplatta i en massa färger. Tycker om att hitta saker sådär, det är trevligt på nåt sätt. Små saker som någon har glömt eller tappat och kanske inte ens kommer att sakna. I fredags, när jag gick hem efter kemiprovet för att byta om till kläder passande för en begravning, så sparkade jag till vad jag trodde var en sten. Jag sparkar alltid till stenar. Men det var inte en sten för den glimmade. Det var en svart pärla och när man har den i handen och vrider lite på den så glimmar den och och en vit stjärna syns. Den tycker jag var fin. Jag undrar vem som tappat den och om den i hängt i ett halsband eller ett armband eller någon kanske bara hade den i fickan. Jag undrar hur länge den legat där och varför jag sparkade till just den. Igår hämtade jag ut min Lars Winnerbäck-biljett. Det känns bra. November blir kanske fint. Igår var en konstig lördag. Jag var med pappa och lillebror på Musikanten och kollade på gitarrer. Sedan träffade jag på Davis och vi pratade om elefanter. Jag vill göra något. Jag vill att Olivia ska ta hål i mina öron men hon är inte hemma och jag har inga egna läkörhängen så jag kan inte göra det själv. Jag har städat mitt rum. Måste köpa fler ljus i Stockholm. Idag måste jag packa, för imorgon åker jag. Sedan vill jag gå på en promenad med någon eller så går jag ensam. Det är vintertid nu och det är udda för sommaren försvann så snabbt. Den varade ganska länge och försvann inte obemärkt men jag undrar ändå exakt när den försvann för jag kan inte riktigt dra den dagen till minnes. Den kanske inte fanns. Jag har druckit brutalt mycket te de senaste dagarna. Iallafall brutalt mycket för att vara jag. Jag har skapat en till blogg. Kände att den behövdes. För den lite flummigare sidan av mig som oftast inte syns så mycket här. Kanske länkar den här nångång. Hm. Nu ska jag lyssna lite till på Joshua Radin och sedan ska jag börja baka bullar. Hejdå.
23:55
Jag dricker hibiskuste och lyssnar på Animal med Miike Snow. I söndagskväll snöade det. Jag tycker att Glesbygd'n borde finnas på spotify. Jag är arg för att jag inte hinner göra allt jag vill. Om tre dagar är det lov. Om fem dagar åker jag till Stockholm. Jag har köpt nya gardiner till mitt rum och flyttat på alla saker igen. Jag är ledsen för att jag inte 365:at på så länge. Jag måste köpa en ny engångskamera. Jag vill ha fler ljus. Ikväll är en ganska bra kväll.
Jag vill tipsa hela världen om den här sidan: http://www.givesmehope.com/. Det är nog den underbaraste sida jag vet. Jag gråter nästan aldrig för att jag är ledsen, men den här sidan ger mig tårar i ögonen varenda gång jag läser där. På ett bra sätt. Varenda kväll då jag hinner läser jag alltid flera sidor där innan jag går och lägger mig. Så jag tycker att alla borde kolla på den för man blir glad och får hopp. Jag hade nog verkligen behövt den där sidan för två år sen.
Så. Nu är klockan alldeles strax 00:00 och jag ska gömma mig under mitt täcke och kolla på Criminal Minds. Ikväll när jag och Olivia var ute och gick försökte jag förklara min relation till The X-files för henne men det gick inte så bra. Det enda jag lyckades få fram var väl ungefär "Alltså. Verkligen. Min serie. Mådde dåligt för det var underbart." Eller nåt liknande. Ingenting blir någonsin som det och det är jag glad för. Jag saknar Harry Potter också. På tal om nåt. Godnatt. Kramar.
Jag vill tipsa hela världen om den här sidan: http://www.givesmehope.com/. Det är nog den underbaraste sida jag vet. Jag gråter nästan aldrig för att jag är ledsen, men den här sidan ger mig tårar i ögonen varenda gång jag läser där. På ett bra sätt. Varenda kväll då jag hinner läser jag alltid flera sidor där innan jag går och lägger mig. Så jag tycker att alla borde kolla på den för man blir glad och får hopp. Jag hade nog verkligen behövt den där sidan för två år sen.
Så. Nu är klockan alldeles strax 00:00 och jag ska gömma mig under mitt täcke och kolla på Criminal Minds. Ikväll när jag och Olivia var ute och gick försökte jag förklara min relation till The X-files för henne men det gick inte så bra. Det enda jag lyckades få fram var väl ungefär "Alltså. Verkligen. Min serie. Mådde dåligt för det var underbart." Eller nåt liknande. Ingenting blir någonsin som det och det är jag glad för. Jag saknar Harry Potter också. På tal om nåt. Godnatt. Kramar.
Vi håller igång elden varje dag
Nu kan det vara för sent att säga som det är
23:31
Tänkte bara berätta att jag lever. Men te är typ det enda som håller mig vaken om kvällarna och jag tror aldrig att jag pluggat såhär mycket i hela mitt liv men det verkar ändå inte räcka till. Det är kallt och mörkt ute och jag är hungrig, trött och less. Jag saknar alla och igår efter demonstrationen när jag satt på Subway med Denise och Arvid och åt subwaykakor insåg jag att jag saknade att göra sånt. Så enkla saker som att umgås med andra människor än de man går i samma skola som. Jag hinner aldrig med sånt längre fast när jag tänker efter ville jag för några veckor sedan heller inte träffa i princip någon alls. Men det är väl typ dags nu eller nåt. Innan jag sluter mig i mitt skal igen.
Jag lyssnar på Jack Johnson och Missy Higgins och tänker på att jag fortfarande har bilder på höstlöv på min kamera. Tänker på att jag är så ovan på att fota nu så bilderna från demonstrationen blev muppiga och konstiga. Asha Ali sjunger underbart och snart är det helg, helg, helg om jag bara överlever morgondagen vilket innebär två jävliga prov. Jag tror att jag snart ska införa något slags förbud på min blogg. Inget jag skriver om får handla om skolan. Det spårar ju. Nu ska jag gå till köket och rota i vårt kylskåp, dricka te, läsa igenom spanskan och kemin och sedan ska jag sova och förhoppningsvis drömma lika konstigt som jag gjorde inatt. Jag hoppas att jag har mer tid nästa vecka. Om inte så ska jag se till att jag har det. Kramar till alla.
Jag lyssnar på Jack Johnson och Missy Higgins och tänker på att jag fortfarande har bilder på höstlöv på min kamera. Tänker på att jag är så ovan på att fota nu så bilderna från demonstrationen blev muppiga och konstiga. Asha Ali sjunger underbart och snart är det helg, helg, helg om jag bara överlever morgondagen vilket innebär två jävliga prov. Jag tror att jag snart ska införa något slags förbud på min blogg. Inget jag skriver om får handla om skolan. Det spårar ju. Nu ska jag gå till köket och rota i vårt kylskåp, dricka te, läsa igenom spanskan och kemin och sedan ska jag sova och förhoppningsvis drömma lika konstigt som jag gjorde inatt. Jag hoppas att jag har mer tid nästa vecka. Om inte så ska jag se till att jag har det. Kramar till alla.
16:56
Tänkte förklara varför jag inte är så aktiv här. Och varför jag känner mig så jävla stressad och inte hinner med något annat än att plugga. Fattar inte hur folk kan säga att nian var lugnt? I veckan har vi ett stort so-prov som kommer att inkludera en fråga där man ska jämföra judendomen, kristendomen och islam och jag vill typ dö lite när jag tänker på det. Samma dag har vi också svenskainlämning och jag har äckligt många frågor kvar att svara på om Ondskan. Nästa vecka har vi matteprov och jag borde göra typ femtio uppgifter tills dess, plus en massa repetitionspapper. Vi har även spanskaprov och jag är inte så extremt skillad på spanska så jag måste verkligen plugga så det sitter. Brukar lyckas lära mig alla verbböjningar sådär precis innan proven men sen det försvinner det igen. Och dessutom har vi kemiförhör samma vecka. Och engelskaläxa. Jag har hälften kvar. Veckan efter det har vi ett stort svenska grammatikprov, kemiprov på två kapitel och dessutom engelskainlämning. Jag skriver om USAs politik och mina åsikter om den och jag har inte ens skrivit klart den på svenska än. Känner just nu att jag kommer känna mig extremt lättad när det är vecka 44 och lov. Hoppas jag iallafall. Socialt liv fungerar ju inte alls just nu och min dator är dessutom på service och jag vill ha tillbaka den för jag får spotifyabstinens hela tiden. Jag har lånat mammas minidator men det är något fail så den går inte att ansluta till vårt trådlösa nätverk.
Det här kan möjligen vara det tråkigaste inlägg som någonsin existerat i min blogg eftersom att det uteslutande handlar om skolan. Men jag tänkte iallafall att jag borde skriva ner det för det känns bra öh. Men när vi fått lov flyger jag till Stockholm och Caroline och i Mars blir det möjligen Tim, Göteborg och Kent ifall jag lyckas fixa billiga tågbiljetter och sånt. Det var minus sex grader imorse och jag tänker på vintern. Träden är nästan nakna nu och det är iskallt i mitt rum när jag vaknar. Jag får lite ont i magen av allting och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis, fryser nu sakta till is.
Jag måste boka biljetter till Lars Winnerbäck.
Det här kan möjligen vara det tråkigaste inlägg som någonsin existerat i min blogg eftersom att det uteslutande handlar om skolan. Men jag tänkte iallafall att jag borde skriva ner det för det känns bra öh. Men när vi fått lov flyger jag till Stockholm och Caroline och i Mars blir det möjligen Tim, Göteborg och Kent ifall jag lyckas fixa billiga tågbiljetter och sånt. Det var minus sex grader imorse och jag tänker på vintern. Träden är nästan nakna nu och det är iskallt i mitt rum när jag vaknar. Jag får lite ont i magen av allting och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis, fryser nu sakta till is.
Jag måste boka biljetter till Lars Winnerbäck.
02:09
Jag är helt torr i munnen efter att ha pratat politik med min pappa i nästan två timmar. Nu skulle jag helst vilja fortsätta och prata med någon hela natten om allting. Men grejen är den att alla gått och lagt sig och jag befinner mig i vår stuga som ligger en bit ifrån civilisationen. André ligger och sover här och mamma och pappa sover i den andra stugan och jag sitter här bland mina skolböcker som jag helst önskar kunde gå upp i rök och försvinna från mitt liv. Det finns tusentals saker jag skulle vilja skriva nu och det skulle kunna bli hur långt som helst men klockan är för mycket. Jag har bäddat i bäddsoffan och är trött efter en jävlig vecka. Det är fullmåne upptäckte jag nu. Om det nu spelade någon roll. Eh. Godnatt.
Min spelningslista för oktober, fast den lär väl bli längre. Men såhär ser den ut nu iallafall:
http://open.spotify.com/user/ansing/playlist/76fIdErVavD7GDTfPztybF
Min spelningslista för oktober, fast den lär väl bli längre. Men såhär ser den ut nu iallafall:
http://open.spotify.com/user/ansing/playlist/76fIdErVavD7GDTfPztybF
Stop this train
Idag är det den första oktober. Klockan är 09:39 och jag har precis ätit frukost i ett tomt hus. Nu har jag startat min lillebrors dator eftersom min är på lagning och lyssnar igenom min September-spelningslista en sista gång. Jag vet inte när jag ska gå till skolan idag. När jag vaknade kände jag mig helt död i hela kroppen och klockan var en timme efter att min första lektion börjat. Jag försöker att inte känna mig trasig när jag skolkar. Men jag kan inte låta bli att tänka mig tillbaka till höstterminen i åttan då jag skolkade mer än hälften av all tid jag borde ha tillbringat i skolan. Det är precis ett år sedan. Det är faktiskt ingenting jag ångrar, för jag minns så himla starkt anledningen till allt det där. Allt är så himla annorlunda nu. Det känns som att precis allting har förändrats, även om det är detsamma.
Det är noll grader ute idag. Och även om jag inte erkänner det för mig själv så är jag less.
Jag vill göra något som bryter mönstret.
