Den här världen kan ingen ta ifrån oss

Stockholm var en saga som innehöll mycket tedrickande, mysiga fik, tända ljus, gamla stan, söder, udda indiska butiker, dofter, piggelin, tunnelbana sent på kvällen, diskussioner om livets stora frågor, sena nätter och världens finaste Caroline.

Jag förstår inte grejen med att vi bor så långt ifrån varandra. Men jag antar att det finns nån slags mening med det också. Det finns få personer jag funkar så bra tillsammans med som dig.

Jag och min kamera var inte bästa vänner i Stockholm, men jag har trots allt 200 bilder därifrån, så varesig de är fina eller inte tänker jag lägga upp några. Jag längtar redan tillbaka. De flesta jag känner öser kärleksförklaringar över Göteborg och ja, Göteborg är en underbar stad den med men Stockholm är verkligen min grej. Har iochförsig varit väldigt mycket fler gånger i huvudstaden än vad jag varit i Göteborg, men jag tror inte att det räcker som förklaring. Jag älskar pulsen i Stockholm, den där känslan av att staden aldrig sover, eller isåfall bara med ett öga, och jag älskar gränderna i Gamla stan som det finns så många av att man nästan kan gå vilse. Jag älskar söder och alla fina second hand-butiker, älskar alla mysiga fik och tycker om att se globen och tänka tillbaka på de första gångerna jag var i Stockholm och jag tappade min glass i Kungsträdgården och jag och min lillebror hoppade bungy-jump. Det finns hur mycket som helst jag skulle kunna räkna upp som jag älskar med Stockholm, men det är nog inte nödvändigt. Det bästa är iallafall att Caroline finns där och att jag har haft många fina dagar där, sommar som vinter. Någon dag ska huvudstaden bli mitt hem har jag bestämt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0