.

Har lyssnat mycket på Thåström och tillbringat mycket tid med Olivia. Har fått en fin teckning med posten från Caroline och sover med mitt stjärntäcke igen. Nattpromenader, skratt och gråt och jag vet inte riktigt hur det ska vara. Det var så länge sedan jag skrev något långt och fint och bra och nu känns det bara fel att göra någonting alls. Jag har aldrig skrivit något som ska vara med i en dödsannons förut och jag får ont i magen så fort jag tänker på att jag aldrig mer kommer att prata med dig. Sluta upp med att inte finnas för jag saknar dig så att jag går i tusen bitar. På lördag flyr vi till Piteå för att bo i en stuga vid stranden i ett par dagar. Jag tycker att Christopher ska komma hem från Visby och jag förstår inte riktigt att skolan börjar igen om två veckor och sedan väntar hösten och det har gått alldeles för fort. Nu går min buss till stan om en halvtimme och jag har några bilder på min kamera, faktiskt, som jag kanske laddar upp ikväll. Nu kan jag inte skriva mer för det tar emot överallt. Kram.