Min dröm var redan du

Idag har det snöat. Sådär att det är vitt på marken. Och jag lyssnar på Björn Afzelius och Mikael Wiehe och Om jag ska klara det här är så genial men samtidigt så väldigt vacker.

Det är ju så tyst här. Sådär att ljuden ekar mellan väggarna och man bara vill sätta sig ner med händerna för ansiktet för det finns ju inte ens nåt att se. Bara samma människor som passerar varenda dag och inte kommer någonstans och är jag en av dem eller vad gör jag ens här då. Det är lite för mörka dagar och för tysta nätter kanske. Jag saknar att höra ett regn, höra att något är i rörelse. Även om det är på god väg att krascha mot marken.

Människor är så otroligt naiva ibland.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0