.

I'm glad I didn't die before I met you

Gårdagen tillbringade jag med min fina pojke. Det var väldigt trevligt. På bussen hem kändes det som att jag och Olivia rev bussen, vi blir fan höga på varandra. Men det är fint. Nu ska vi äga den här hösten och den här vintern. Jag tror nästan att hösten kanske blir bra. Inte som förra. Får absolut inte bli som förra hösten och den förra vintern får inte heller upprepas. Aldrig mer. När jag kom hem städade jag köket och kokade pasta och pratade med Caroline resten av natten, kollade på Criminal minds och somnade innan fyra. Imorse steg jag upp vid elva och det kändes tidigt och bra, jag cyklade iväg för att hälsa på farmor, sedan hem för att äta lite nudlar och sedan kom Olivia hit och vi gick omkring och satt på en bänk nånstans och pratade om hur knasigt allting har blivit på sistone. Eller egentligen alltid har varit. Sedan inhandlade vi lite nödvändigheter på Ica. Bragokex, pasta, kattmat och saft. Nu sitter jag med laptopen ute på verandan och vet inte riktigt vad jag ska göra resten av dagen förutom att jag nog ska hälsa på farmor innan hon lägger sig vid åtta. Om någon känner för att hitta på något är jag öppen för förslag. Jag har inte varit ensam hemma på nio månader. Pappa och André är i stugan, mamma är ute nånstans och farmor är på Bruksbacken en vecka för att vi ska få vila oss lite så att vi på något sätt ska klara av den sista jobbiga tiden. Jag försöker att inte tänka så mycket på det.
Jag krafsar ner lite saker i ett nästan bortglömt anteckningsblock men inget känns som att det blir riktigt bra. Jag tror att jag behöver komma bort litegrann. Jag har lite undanstoppade pengar till mitt förfogande så vi får se hur det blir. Nej, nu dör mitt datorbatteri snart och detta inlägg blev bara ändå fullt med vardagligt saker. Fast det är väl sånt en blogg är till för egentligen, kanske. Nej jag vet inte. Hejdå. Kram.

blir höga på varandra - hahaha



sv. Jo jag såg det ;)

Naw, det var en underbsr kväll, honey! :] Ska sova nu, godnatt! Puss