.

Jag känner mig trasslig och du är nog lika svår att förstå sig på som mitt hår. Förlåt liknelsen men orkar inte komma på något bättre. Har gömt mig i mitt rum hela dagen, stängd dörr och nerdragna persienner och ljudet av tunga regndropar. Har sovit, ätit äpplen och sett på film. Bland annat Stanley Kubricks version av Lolita. Den var svartvit och underbar. Idag var dock en av de sällsynta dagar då jag köper godis. Förut åt jag alltid godis men nu känner jag mig seriöst lite äcklad över att det är så himla onaturligt, bara tillsatser och skit. Och det tar sån tid att köpa lösvikt för att jag måste ögna igenom ingredienserna på alla lådor för att försäkra mig om att godiset iallafall inte innehåller gelatin. Naturgodis är ju grejen. Nu är klockan snart ett och jag har möblerat om på en av mina väggar, blandat färger och sammhang huller om buller och det känns bra, känns fint. Nu har jag häftmassa under naglarna och kan inte sluta lyssna på First day of my life med Bright Eyes. I'm glad I didn't die before I met you. Den låten ger mig starka känslor och det är lite jobbigt för jag vill inte att det ska vara såhär för det suger ganska hårt. Imorrn får vi besök från Stockholm och jag ska fan vara på bättre humör då. Förlåt att jag dissat samtal till min mobil och så men imorrn kommer allt att kännas bättre och då ska jag svara. Allt handlar om ens inställning woho, nej jag vet inte men det ligger nog nåt i det. Iallafall, nu bytte jag låt och jag ska nog kolla på film hela natten för då slipper man tänka på så mycket annat och det är fint. Hejdå.