Nattprat
Tack Gud för att du fixade så att jag missade Visfestivalen. Ibland uppskattar jag verkligen dina ansträngningar. Särskilt då jag var riktigt peppad och verkligen, verkligen sett fram emot att se Glesbygd'n och även lyssnat in mig på Kreti och Pleti. Trevligt att jag istället fick åka ambulans (framsätet så nej det var inget fel på mig) in till sjukhuset och tillbringa min dag där under inte så jättetrevliga omständigheter. Bra jobbat Gud. Nej jag ska faktiskt inte skylla på Gud, särskilt då jag inte ens är kristen. Det är ju inte särskilt schyst.
En dag som varit mer kaotisk än vanligt sätter sina spår. Akuten är kanske helvetet på jorden, en akut ska liksom vara en AKUT, inte hej, här får vi vänta i x antal timmar på att ens få träffa en doktor och sedan i ytterligare x antal timmar och jag vet inte vad. Vad är detta för jävla nedskärningar som görs? Det finns pengar, som storföretagen tjänar, en jävla massa pengar, och det finns arbetslösa människor, och det finns funktioner i samhället som måste fyllas. Så varför inte använda dessa pengar till att sätta arbetslösa människor i arbete? Det behövs mer personal i tex sjukvården och i äldreomsorgen för att bara nämna två exempel. Och det behövs mer boenden. Fler lägenheter behöver byggas. Det behövs människor som jobbar med att tänka ut hur vi kan förbättra vårt klimat, folk som jobbar med problemen kring fossila bränslen och vad vi ska kunna använda istället för dem. Resurserna finns men vad gör vi av dem egentligen? Det finns lösningar på problemen i samhället så det är sjukt att de inte används.
Jag är så himla arg idag. För det är fel på allt. Hur är det möjligt att det första de säger på ålderomshemmet där någon ska lämna sin mamma är "Vi har väldigt lite personal just nu"? Hur mycket förtroende känner man då? Det är ungefär som att "Ja hon kan vara här men vi kan inte ta hand om henne." Jättekul. Hur kan det vara möjligt att man lämnar en person där klockan tre och personen lägger sig för att vila och fortfarande sover när man kommer tillbaka klockan sju? Och att ingen kommer när man larmar så att man själv får gå för att hämta personal? Att en cancersjuk åttiosjuåring får ligga och skallra tänder och frysa i en timme för att de har så dåligt med extratäcken att personens familj får åka hem och hämta ett därifrån? Jag vet att det inte är personalens fel för de gör säkert sitt bästa men grejen är att det behövs MER personal. För man kan fan inte bara skita i de som är gamla bara för att de snart ska dö. Det är inte rätt. Det är de som som har gjort allt vi har möjligt. Vi skulle inte finnas utan dem.
Kan inte folk nångång inse att man inte bara kan sitta där och klaga och tro att andra ska fixa sakerna åt dig? Sluta klaga eller engagera dig. Du kan inte klaga på allt du tycker är fel i samhället men samtidigt inte göra något för att försöka förändra det till något bättre. Det är inte rätt. Ni kan ju iallafall skriva en insändare eller skaffa en blogg eller nåt och klaga där. Det är iallafall lite mer konstruktivt.
Sådärja. Var bara tvungen att skriva det här grejerna, hoppas att inte alla tror att jag är värsta sura och arga personen nu. Men idag vara bara en såndär dag och det finns så mycket mer jag skulle vilja och kunna skriva om de här ämnena och en massa andra ämnen också för den delen. Kände för att kasta en massa tallrikar i väggen hela kvällen men istället klippte jag och klistrade och när klockan var fem över tolv rev jag köket på jakt efter ingredienser till en kladdkaka. Sedan bakade jag även bröd och regnet bara öste ner utanför fönstret och medan kladdkakan var i ugnen och bröden jäste så sprang jag barfota ut i natten i nattlinne och kortbyxor och sprang ett varv runt kvarteret. Ibland behöver man göra såna saker för att känna att man lever. Nu har jag städat köket, duschat, smakat på både bröden och kladdkakan och suttit ute på verandan och pratat politik och rättvisa och filosofi med min pappa i en hel timme.
Nu är klockan över tre, men sömn är inte något som står särskilt högt på min prioriteringslista. Mina ögon svider lite men allt är väl som det ska antar jag, jag ställer min väckarklocka på tidigt men tvekar på att jag kommer orka ta mig upp. Jag drömmer om resor och gator som aldrig tar slut och nya människor som inte vet vem jag är men som jag vill lära känna. Jag har hela världen till mitt förfogande så ibland undrar jag verkligen vad jag gör här.
En dag som varit mer kaotisk än vanligt sätter sina spår. Akuten är kanske helvetet på jorden, en akut ska liksom vara en AKUT, inte hej, här får vi vänta i x antal timmar på att ens få träffa en doktor och sedan i ytterligare x antal timmar och jag vet inte vad. Vad är detta för jävla nedskärningar som görs? Det finns pengar, som storföretagen tjänar, en jävla massa pengar, och det finns arbetslösa människor, och det finns funktioner i samhället som måste fyllas. Så varför inte använda dessa pengar till att sätta arbetslösa människor i arbete? Det behövs mer personal i tex sjukvården och i äldreomsorgen för att bara nämna två exempel. Och det behövs mer boenden. Fler lägenheter behöver byggas. Det behövs människor som jobbar med att tänka ut hur vi kan förbättra vårt klimat, folk som jobbar med problemen kring fossila bränslen och vad vi ska kunna använda istället för dem. Resurserna finns men vad gör vi av dem egentligen? Det finns lösningar på problemen i samhället så det är sjukt att de inte används.
Jag är så himla arg idag. För det är fel på allt. Hur är det möjligt att det första de säger på ålderomshemmet där någon ska lämna sin mamma är "Vi har väldigt lite personal just nu"? Hur mycket förtroende känner man då? Det är ungefär som att "Ja hon kan vara här men vi kan inte ta hand om henne." Jättekul. Hur kan det vara möjligt att man lämnar en person där klockan tre och personen lägger sig för att vila och fortfarande sover när man kommer tillbaka klockan sju? Och att ingen kommer när man larmar så att man själv får gå för att hämta personal? Att en cancersjuk åttiosjuåring får ligga och skallra tänder och frysa i en timme för att de har så dåligt med extratäcken att personens familj får åka hem och hämta ett därifrån? Jag vet att det inte är personalens fel för de gör säkert sitt bästa men grejen är att det behövs MER personal. För man kan fan inte bara skita i de som är gamla bara för att de snart ska dö. Det är inte rätt. Det är de som som har gjort allt vi har möjligt. Vi skulle inte finnas utan dem.
Kan inte folk nångång inse att man inte bara kan sitta där och klaga och tro att andra ska fixa sakerna åt dig? Sluta klaga eller engagera dig. Du kan inte klaga på allt du tycker är fel i samhället men samtidigt inte göra något för att försöka förändra det till något bättre. Det är inte rätt. Ni kan ju iallafall skriva en insändare eller skaffa en blogg eller nåt och klaga där. Det är iallafall lite mer konstruktivt.
Sådärja. Var bara tvungen att skriva det här grejerna, hoppas att inte alla tror att jag är värsta sura och arga personen nu. Men idag vara bara en såndär dag och det finns så mycket mer jag skulle vilja och kunna skriva om de här ämnena och en massa andra ämnen också för den delen. Kände för att kasta en massa tallrikar i väggen hela kvällen men istället klippte jag och klistrade och när klockan var fem över tolv rev jag köket på jakt efter ingredienser till en kladdkaka. Sedan bakade jag även bröd och regnet bara öste ner utanför fönstret och medan kladdkakan var i ugnen och bröden jäste så sprang jag barfota ut i natten i nattlinne och kortbyxor och sprang ett varv runt kvarteret. Ibland behöver man göra såna saker för att känna att man lever. Nu har jag städat köket, duschat, smakat på både bröden och kladdkakan och suttit ute på verandan och pratat politik och rättvisa och filosofi med min pappa i en hel timme.
Nu är klockan över tre, men sömn är inte något som står särskilt högt på min prioriteringslista. Mina ögon svider lite men allt är väl som det ska antar jag, jag ställer min väckarklocka på tidigt men tvekar på att jag kommer orka ta mig upp. Jag drömmer om resor och gator som aldrig tar slut och nya människor som inte vet vem jag är men som jag vill lära känna. Jag har hela världen till mitt förfogande så ibland undrar jag verkligen vad jag gör här.
Kommentarer
Postat av: Petter
Och inte bara storföretagen borde dela med sig av
sina miljoner, tänk hur många människor som skulle
kunna räddas om kungafamiljen avstod från att köpa
alla sina helt onödiga saker (typ en ny klänning
till sylvia varannan timme)
Gillar ditt sätt att tänka, vore grymt om fler kunde
tänka så =)
Jävligt bra text!
Postat av: S
Det är okej(bra) att vara arg.
och tack för din fina kommentar!
Postat av: Sona
NÄr jag tittar på tvreklamerna inser jag vad alla pengar används till. Hundra procent SKIT.
Postat av: Sona
"Jag drömmer om resor och gator som aldrig tar slut och nya människor som inte vet vem jag är men som jag vill lära känna. Jag har hela världen till mitt förfogande så ibland undrar jag verkligen vad jag gör här."
Jag kan inte förklara hur mycket jag känner igen mig.
Postat av: riddarna
Jag tycker den där Petter är en smart kille, som dig fast di är tjej!
Postat av: Sona
Söta du, du får komma till Stockholm någon dag (igen om du redan har vart här) så får vi träffas! Det vore hemskt trevligt! Kramis
Trackback
