Just raise your hand and I'll understand

Idag har varit ännu en vacker dag i solen.

Olivia ringde och väckte mig vid tio och jag vet inte hur många gånger hon väckt mig på det sättet men det är lika fint varje gång. Vi begav oss ut på en promenad i det otroligt varma vädret och hamnade tillslut med fötterna i en damm där vi satt ett tag och förundrades över hur svalkande vattnet var och över hur brun min nacke blivit. Sedan tog jag mig en titt på Olivias rum som nästan var klart innan jag begav mig hemåt och försökte låta bli att inte trampa ihjäl en massa myror. Halv två bussen in till stan så jag hann äta hemma för en gångs skull, Lisse väntade på mig när jag klev av bussen och det är lika fint att se henne varje gång. Vi köpte oss rättvisemärkt choklad, naturgodis och ekologisk juice och satte oss sedan längst ut på bryggan vid kajen. Det är fint att prata med dig ska du veta. Och jag önskar att vi kunde sno en båt och åka vart vi ville, ifrån detta. Det hade varit väldigt fint. Och idag kom jag underfund med hur mycket pengar jag spenderar på rättvisemärkt choklad, för det är dyrt och gott och bra. Ikväll har jag ätit jordgubbar och följt med pappa och André till en äng och kollat på när André flugit med ett av alla sina plan. Nu funderar jag på att lägga mig tidigt för en gångs skull, men nej. Jag tror inte det. Måste försöka ignorera att mina ögon svider av trötthet. Saker och ting är så konstiga. Väldigt bra och mindre bra på samma gång. Det är förvirrande, och jobbigt. Men bra. Och dåligt. Men mest bra. Jag vet inte. Hm nej, nu gör mitt huvud ont också. Vill ha mackor och saft, måste gräva i vårt kylskåp lite. Kramar till er alla.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0