this love has got no ceiling
Har landat någonstans som bör kallas hemma. Ska sova ensam för första gången på ganska många dagar.
Livet består av för mycket som måste (vara möjligt att) sättas ihop för att det inte ska framkalla en slags avlägsen känsla av panik som ändå lyckas krypa in under huden.
Imorgon ska jag handla konserver och myggstift, packa och sedan fara på reggaekväll. På torsdag åker vi till Trästock. Inatt nöjer jag mig med att dricka svartvinbärste och lyssna på Eddie Vedder.
Kommentarer
Trackback
