finns för mycket att skriva om.
Imorgon åker jag till Stockholm.
you must be out of your mind
Jag tror att jag står på gränsen nu och om jag någonsin skulle säga att jag klarar inte av detta så skulle det vara den här natten men jag kommer inte att säga det och ibland tror jag att vi kan gå genom eld och det är därför jag inte säger något inatt. Jag förstår inte. Jag förstår ingenting. Tankegångar slår sönder mitt försvar ibland. Känslor är någon annanstans. Och jag måste ligga på mitt golv och tänka fan fan fan och jag måste lyssna på donovan eller the magnetic fields och tänka att den här natten kommer döda mig. if you think you can leave the past behind if you thing you can simply press rewind you must be out of your mind
Det finns inga dagar som är som varandra längre.
jag har lärt mig att aldrig få nog av saker som tar slut
Och jag tillbringade helgen med någon jag älskar nästintill obegripligt mycket. Vi lyssnade till ett regn och somnade sent (eller tidigt på morgonen). I hemlighet avgudar jag vädret just nu, då det växlar mellan ösregn och solsken på ett sådant vis att man aldrig riktigt vet hur det kommer att bete sig. Idag hälsade jag på i en liten by och tillbringade dagen med Fredrik och Emma, vi drack te och åt mandariner, spådde i tarotkort, gungade, skrattade massvis, pratade och diskuterade en hel del.
Nu ska jag väva mig ett nät av drömmar, svepa in mig i det och hoppas på att tankarna ska ge med sig och överlämna mig till landet där allting är möjligt. Godnatt.
one day our generation is gonna rule the population
(lisettes bild)
Och så gick jag ut grundskolan med ett fruktansvärt vemod i kroppen. En sådan där hopplös saknad och plötslig tillgivenhet för alla de man spenderat dessa år med. Jag lämnade skolområdet bakom mig med tveksamma tårar i ögonen efter att ha kramat någon som det kändes extra mycket att lämna, och gick ensam hem på varm asfalt med trasiga strumpbyxor och någon slags halv vetskap inom mig.
here comes the sun
Torsdags var en väldigt bra dag. Sista repet innan skolavslutningen, staden i en väldans massa soliga timmar, en vän som var lycksalig över att ha tagit studenten, jordgubbspicknick med Alice, fina bra människor i Sf-parken, nytt folk, sådana man kan dela skratt med, och timmar med någon vars kyssar gör mig galen.
Nu har jag gått ut grundskolan och det är sommarlov och jag är full av blandade känslor inför allting.
and the world's got me dizzy again
(tillbringar en hel dag i sängen med en älskad kaospojke, röker renlav och suspekta indiska örtcigaretter, gömmer mig i skogen med en vän och vi lovar varandra saker vi kanske inte kommer kunna hålla, somnar bredvid någon som är en och nittio lång, hanterar saker och ting som blev över från en tid som aldrig riktigt var där, dansar galet mycket och finaste kultiration spelar, lejoninna är så fantastiskt och vi cyklar hem klockan halv två på natten, äter pasta och sover tre i en dubbelsäng, jag hatar för ett ögonblick det brinnande behovet av ensamhet som jag hela tiden kräver trots att jag allt som oftast verkar snurra omkring i en oövervinnerlig rastlöshet, jag önskar mig regn igen, och det borde gå neråt nu men det struntar jag i för jag flyger).
